Äbbe är ju inte det enda djuret i den här familjen. Vi har en schäfer tik vid namn Pina som är 7 år och så har vi två stycken bengalkatter som heter Ghia och Compis. Pina är mera husses hund då hon följer med honom på jobbet och tjänstgör som tjänstehund dvs väktarhund.

Som om detta inte vore nog, så fick vi en underbar julklapp på juldagen. En till schäfervalp vid namn Ares som är en alldeles underbar liten luddboll. Luddboll kallas han för att han har en enorm päls. Ser ut som en björnunge. Och det är den första hunden som jag har som svettas när han är inne och som gladeligen springer ut i -10 och lägger sig på berget för att svalka magen. Men han är Äbbe raka motsats. han är lugn och cool. Inte så jätteintresserad av andra hundar och människor. Så skönt när man är van vid Äbbes galna framtåg. Men för det sååååå röjs det här hemma. Äbbe är så lycklig över att ha en kopis och leka med. Så dom har dragkamp i diverse strumpor och brandslangar mm. Fast jag tror t om att Äbbe börjar tröttna på den lilla ibland, när han hänger i Äbbes nackskinn hahah. Skulle aldrig trott att Äbbe kunde bli slut av lek hehehe. Så nu är det inte längre stilla i huset.

Äbbe var så sur på  lilla Ares dom första två dagarna, ska inte jag vara minst längre. Men jag tror bara att det har gjort Äbbegrisen gott.

Här kommer lite bilder på nytillskottet, dessvärre har jag inte lyckats fånga dom båda på bild tillsammans.

Det var inte länge sen jag höll dig i min hand, ja nästan så liten var du. Och nu har du blivit Mariefreds stora röda kung. Som spatserar gata upp och ned med hög svans. Fast som matte måste jag erkänna att det är ganska skönt att du min lilla gris har blivit lite större. Yrvädret, galenpannan, äbbelito mm, kär hund har många namn är en nämligen en staffordshire bullterrier med en himla massa energi. Så mycket energi att matte faktiskt ibland blir galen. Inte för att han är elak på någotvis, tvärtom, jag är så kär och galen i alla att jag skakar och kastar mig fram i kopplet som en tok. Då brukar matte bli sur för både hon och barnvagn åker liksom efter mig i all hast. För som sagt jag är inte så liten längre och jag väger en hel del.

Men matte tycker att jag är alldeles underbar och det är väl huvudsaken.

Börjar bloggandet med att lägga in lite bilder på yrvädret när han bara var en liten gris.